Desperata Hemmafrun

Vi är hemma igen, men bara på prov, om natten går bra får vi så klart fortsätta att stanna hemma. På sjukhuset har de så mycket andningsförbättrande hjälpmedel som vi inte har så det är bara att hålla tummarna att vi klarar oss utan.
Alla var i alla fall lyckliga över att komma hem, sonen röjde runt och lekte med alla sina saker, inget vidare att vara instängda i ett rum för att förhindra att smitta andra sjuka barn.
Nu har det spanats på Greys, men varför gör hon slut med drömdoktorn? Begriper ingenting. Snart ska jag spana på Lost som spelats in, sedan ska sonen väckas för inhalation, jo lite jobbigare än vanligt men så skönt att vara hemma igen.
Nu har vi ett hem igen, när inte sonen varit här har det känts så trist och öde.

Bild: De senaste dagarna har den lille sovit lugnt och fint, då har jag passat på att sticka som en besatt så det blev en sjal ändå. Varm och go och det är helt klart terapeutiskt främjande att sticka, något jag verkligen kan rekommendera alla oroliga själar.
Den första stickningen efter mönster, inte perfekt men så är ju inte livet heller.