Desperata Hemmafrun

I morgon bär det av på cruise med bästa tjejerna, ser fram mot det, dock blev det inte riktigt som planerat.
Det var många turer fram och tillbaka innan bokning. Födelsedagar, barnvecka, diverse annat och så mitt "nej tack till dansbandshelgen" som krockade.
Men så kom vi fram till att morgondagen skulle bli helt perfekt, dessvärre glömde jag bort en detalj, men jag blev varse när jag fick detta mail för några dagar sedan:
Klicka för att se större, aaaaaaaaaaaaaaah, så läskigt.

Jag hade lyckats boka dansbandshelgen ändå, att avboka var inte på tal och dansbandsskräck är nog ingen vidare bra anledning för att få pengarna tillbaka heller.
Nu är jag är säker på att vi kommer att få kanontrevligt i alla fall, men kryper till korset, ber alla dansanta dansbandsvänner om ursäkt för att jag tycker att styrdans är urläskigt, på riktigt.
Läskigt för att det tas för givet att man kan och vill dansa om man befinner sig i närheten.
Snuskigt med gubbs i dyngblöta svettiga skjortor. Jobbigt för att det verkar så dödligt seriöst på dansgolvet, att det ska föras och röras åt ett visst håll å gud nåde om du inte hänger med.
Jag har dansbandsskräck helt enkelt och jo jag testat en gång tidigare. Svärmor bjöd oss svärdöttrar och söner på logdans i norr, vi hade förvisso kul men dansbandsvännerna svor, svettades och puttades. Vi hörde helt enkelt inte hemma där, speciellt inte jag och svågern som tydligen dansade mot strömmen hela tiden.

Jaja, nog om detta, jag har shoppat nya skor (gissa vilka) och jag kommer att skylla på dem om jag blir bjuden till dans.