IKEA katalog och så Svante som är död...
Olalla trallala tänkte jag idag när IKEA katalogen damp ned på hallmattan. Men så himla kul var den inte, rätt så inspirationslös faktiskt. Tur man har nära och själv kan snurra runt i butiken för inspiration när man behöver inredningplanera.
Raskt byter vi ämne till något riktigt tråkigt där jag efter joggingrundan blev en slags dödens budbärare. Vår katts bästis och granne har varit försvunnen en längre tid, han har varit djupt saknad och ägarna har så klart undrat var han tagit vägen någonstans. Idag såg jag en lapp om en död upphittad katt, det var ingen tvekan, signalementet stämde exakt varpå jag gick upp till grannen och frågade om hon sett lappen. De hade hon inte, jag gick och hämtade den, grannen läste och hennes tårar började rinna.
-Lilla Svante är död...
Näe hua vad sorgligt det är när husdjur går bort och jag fick skärpa mig för att inte själv börja böla där i trappen. Men nu vet grannen vad som hänt i alla fall och hon var så tacksam att jag överlämnat informationen. Himla bra att någon brytt sig och satt upp det där bladet som så bra förklarade att det verkligen var Svante...
Svar: Då är du inte ensam ;)
Jag har faktiskt ingen aning om vad det är. Ser ut som nåt nät. Det låg på marken utanför oss.
Kram, kram!
Hm, kanske inte IKEA i sig var så inspirerande när den damp ner i lådan... dock var det en hel del som jag skulle kunna tänka mig i den... men det är ju en helt annan sak ;) För inspirationsbilderna ger mig inget - har ju inte lika högt till tak, lika stora rum, massor av stora härliga fönster mm... Mitt boende ser annorlunda ut - kan aldrig få det så!!!
Må så grankott...
Det var en sorglig historia med katten - men omtänksamt att sätta upp en lapp. Det är hemskt när man inte vet vad som hänt ett djur som försvunnit. Min dotters kompis katt försvann för några år sedan, en dag var hon ute och gick med en annan kompis och de fick se en papplåda som låg vid vägkanten. När de tittade in i den låg där hennes överkörda katt, som någon förmodligen lagt i den där lådan och bara lämnat... Pust!
Åh, vad sorgligt med lille Svante! Verkligen inte roligt när ens husdjur går bort, men bättre att veta vad som hänt i alla fall. :(
Kram Cin.
Här går jag bara och väntar på att IKEAkatalogen ska ramla ner i vår brevlåda. Vet du hur bra du har det som kan springa in på IKEA när du vill? Du vet ju vilken resa vi har härifrån Umeå. Tänk vad kul det skulle vara att bara gå in och titta på inredning när man känner för det. Jag brukar säga till maken ibland att det är dags att åka till IKEA för värmeljus och servetter är slut. Det funkar inte alltid. ;)
Så sorgligt det där med katten. Jag är ju kattälskare ut i fingerspetsarna och det gör så ont när det är dags för dom att "vandra vidare". Jag känner med henne.
Ha en bra dag
Evelyn: Ahaaa
Bim HD: Ha det gottans du med
Milla: Ja riktigt sorgligt
Cin: Precis vad grannen sa, att det varit så jobbigt att inte veta.
Kerstin i Umeå: Ooo ja, jag minns när jag var liten och det var dags för IKEA-tur, det blev en heldag och man var helt slut när man kom hem.
Ha det fint
