tisdagstema
Det får bli en arkiverad bild eftersom vi befinner oss på sjukhus. Vi har nära hem men det känns ändå så långt bort. Sonen har blivit allvarligt sjuk och vi har varit inom sjukhusets väggar i drygt en vecka. Sjukhuset ligger relativt nära vårt hem men det känns ändå så avlägset eftersom vi inte kan vara tillsammans hela familjen. Dagarna är upp och ned, igår var förmiddagen inget vidare men kvällen toppen. Idag är det bättre igen och jag börjar se ljuset i tunneln, jag saknar kvällarna hemma, lugnet och tryggheten.
När vår son blir dålig kommer jag och maken varandra ännu närmare, vår värld sluts till en liten bubbla, där det är bara vi som tillsammans med sjukvårdpersonal kämpar med all ork som både finns och inte för att allt ska ställas till rätta igen. Vi uppskattar alla som hör av sig men har ingen energi att höra av oss själva, tack för att ni finns allihopa.
Denna veckas tisdagstema är nära...
Bild: En sensommarbild utanför vårt hem
Men fy då - jag hoppas att er son kryar på sig och att ni snart får vara hemma hela familjen och njuta tillsammans.
Vacker bild, men ack så det kniper i hjärtat när jag hör om er tillvaro just nu.
Tänker på er och önskar att ni snart får vända hem till den vardag du/ni saknar just nu. Styrkekramar!
Det där att allt är nära men änåd långt borta är jobbigt.
Hoppas att tillfrisknandet och hemresan är nära.
Oj då! Kan förstå att en sådan här tragisk händelse för familjen ännu närmare varandra än tidigare.
Håller tummarna att allt går åt rätt håll snarast!
Stora varma kramar till er alla!
Hoppas att det vänder snart så att ni får komma hem till ert eget.
Håller alla tummar och tår för en snabb återhämtning!
Hoppas att sonen mår bättre snart så ni vara tillsammans allihop! Kramar från Göteborg!
Oj, hoppas allt blir bättre snart så¨ni får komma hem...
Jag håller alla tummar jag kan för att ni snart får komma hem till er trygga vrå!!
Massa Kramar
