Desperata Hemmafrun

Vi är framme! Igår kom vi äntligen på plats, ute på landet i mammas stuga och barndomshem. Här lekte även jag hela somrarna som barn. Det finns inte mycket annat än vacker utsikt, ett rådande lugn, en magisk tystnad och massor av minnen här men mannen kunde äntligen direkt efter någon timme bara varva ned efter all stress på jobbet.
Hemvändare och nytillkomna har åter flyttat hit till byn igen som ligger ca 7-8 mil norr om Umeå, ett tag trodde jag faktiskt att det skulle bli alldeles öde här så det är verkligen roligt. 
Jag älskar att vara här några dagar och imponeras av dem som bor här året runt. Skulle dock inte vilja ha det så här lugnt för jämnan.

Lite senare får ni komma in i stugan och så kommer jag att bjuda på grillat, saltkokt potatis och gratinerade rödbetor med chévre och honung.