Desperata Hemmafrun

Idag har femåringen varit så duktig, en förmiddag själv (nästan) på skolan med nya klasskamraterna inför 6-årsverksamheten som startar till hösten. Han var så fin, lyssnade snällt och verkade riktigt bekväm i den nya situationen.

Annars är det fullt upp, föräldramöte igen på nya skolan, ikväll ska jag på styrelsemöte och nu brottas jag med tvätthög och annan oreda, jag jobbar på helt enkelt inför morgondagen. Jag tycker själv att jag gjort mig förtjänt av en slapp helg i hemstaden på egen hand tillsammans med släkt och vänner.

I morgon åker jag, sätter mig på flyget mot Umeå, springer vårruset och planerar därefter en tripp till landet, och barhäng med bästa svägerskan (champagne ska vi ha). Kommer att bli så nice.

Bild: På balkongen är det ordning i alla fall, gubbarna har börjat bli röda, balkonlådorna är inget att skryta över än så länge men syrenträdet som planterades förra året är full med knoppar.

Äntligen har våren kommit till balkongen också. Syrenträdet överlevde vintern i sin kruka, tänka sig vad glad man kan bli.

Efter senaste inlägget har jag inte varit iute på nätet alls, här hemma är det inte mycket nytt på gång annat än att vi njuter utomhus av vårsolen, sonen cyklar riktigt fint och vi funderar på att testa en vanlig cykel med stödhjul. Han får dock träna på denna ett tag till.
Sticklingarna från mässan verkar ta sig och de sådda fröna likaså.
Ikväll blir det en bloggrunda så jag får se vad mina bloggfavoriter har haft för sig.
Ha en toppendag och gissa vad som står på agendan nu? Hmm just precis, ut å cykla bara....

Mer än så här blir det inte (nästan), påskris, några rosa och vita ägg & så tulpaner så klart.

Det finns faktiskt påskpynt i detta hem som jag gillar, så pass att de står framme året om. Ägglyktor & silverpåskägget kommer från Indiska (inhandlades för länge sedan).

Sparar det bästa till sist, sonen har sett till att vi får lite gula kycklingar här hemma, självklart det vackraste pyntet.

Ha nu en underbar påsk alla ni, vi åker bort en sväng tiiiiiiiiiiidigt i morgon bitti...

Poppiskuddarna från HM som snabbt tog slut på nätet och i butik impulsköpte jag för några dagar sedan, slog till på de sista två. Inte riktigt min stil men jag gillar dem, sonen också, maken svarade med tystnad. Jag vet precis vad han tänker, tantigt och värdo med kuddar man bara får titta på.
Själv börjar jag känna mig som kudd-puff-fluffande Montazami (dock med egna pengar och betydligt billigare kuddar) och funderar på att köpa mig en locktång också, toffsar blir det dock inga i detta hem.

Har haft en trevlig tur på IKEA tillsammans med sonen idag, han var som en ängel genom hela butiken, ofattbart. Nu är han dock lite tjurig, sugen på mellanmål (som han redan tidigare ätit), vill inte vänta till middagen, vill inte ha middag osv, det brukar dock vända snabbt det där tjuriga humöret.

Ha det gott.

Bild: På blommor och ljus från IKEA

Morgon, i huvudstaden släpar vi oss fram utomhus, jag och sonen struntar i trottoaren, stoppar upp trafiken, går mitt i gatan, håller upp en hand vid bilmöte och väjer undan så snabbt vi kan.
Det är faktiskt rätt så omöjligt att ta sig fram utomhus med rullstol helt enkelt och snöröjarna är nu helt osynliga i vårt område. Men fint ute är det och solen skiner.

Bild: En lampa från IKEA som jag gillar, finare irl än på foto och så ett bra pris förstås, som alltid hos Kamprad.

Kram alla fina

En kväll som denna försökte vi få sonen att sluta upp med sena jullovskvällar (gick inget vidare). Vi vuxna försökte ha en viktig diskussion utan att brusa upp under middagen (gick inget vidare det heller) och sonen dokumenterade allt med kameran och hade hur roligt som helst tills vi struntade i vad det nu var som var så himla viktigt.

Men maten var god och blommorna fina, tusen tack Mr Big för att du har blivit bäst på att ge mig blommor då och då. Nu ska jag försöka slita maken från telefonsurr med Ume-Ola (går väl inget vidare det heller) och därefter inte göra så mycket mer än att bara vara.

Ni då?

Bild: Nya rosorna från mannen, gamla tulpaner som klippts av och lagts i liten skål med vatten för att hålla lite till och så jag som inte hade lust att vara med på bild idag när paparazzisonen gick loss.

En fd arbetskompis berättade för länge sedan inför stundande jul att hon minsann hade två granar inomhus för att slippa bråka på barnen när den skulle kläs. Den ena granen fick barnen med egengjorda pynt och plastkulor klä helt själva och den andra klädde mor i huset på egen hand och barnen fick inte röra.

Hysteriskt tyckte jag då.
Igår bråkade jag och sonen, jag vaktade mina kulor, försökte muta med dem i plast, försökte förklara att man inte når till toppen när man är fem år, att alla kulor inte ska vara på samma gren och så vidare. Ingen fridfull stund direkt, mer drama än julemys.

Så här tyckte lillen att granen skulle se ut, alla kulor på samma gren så klart.

Så här blev det när lillen gått och lagt sig, kanske inte så dumt med två granar ändå.

Å tänk om det kunde få se ut så här utomhus om drygt en vecka när det är julafton och norrlandsgästerna kommer, vore ju toppen. Idag ser det i alla fall ut på detta vis i huvudstaden, bara så att i vet.

Och så en bestämd hälsning till lilla svägerskan som tycker det är aningens bekymmersamt med julklappsinköp, strunta i det, vi förväntar oss inga klappar, att ni kommer är julklappen nummer ett, ska bli så roligt...

Ojoj ja vad säger man om starten på denna vecka? Rent vidrig och vedervärdig eftersom hela familjen drabbades av vinterkräksjuka med hög feber, förutom allt det läbbiga som detta medföljer blev det även en kamp om vem som skulle få sova/vila.
Stackars maken förlorade de flesta av dessa battles bara för att jag helt enkelt inte kan stå på benen vid närmare 40° feber. Han får trösta sig med att jag är evigt tacksam och att han förlorade 3 kilo på kuppen.

Sonen var tack och lov piggast och nu är vi alla åter på benen, nog om detta och jag kommer att försöka glömma dessa dagar (inte speciellt svårt) och ser fram mot veckoslutet. Halleluja för att eländet är över och nu är jag så glad över att jag åter kan slurpa i mig kaffe igen.

Hur har ni det då?

Godmorgon andra advent, jag och sonen är lite småkrassliga, men vi har det hyfsat bra i alla fall. Jag är lite snuvig bara och sonen har trubbel med magen och utan att gå in på för många detaljer så har vardagsrumsmattan förvisats till balkongen. Jag har insett att en lurvig ryamatta inte är det enklaste att rengöra, får se om jag lyckas.
Ha en fin söndag alla ni.

Bild: På min adventsljusstake

Nästan alla bilder från 2009 är försvunna, trist men det går inte att deppa ihop för det, några har mannen lyckats hitta, jag tror att alla går att finna om vi lämnar in till expertis inom området, men visst jag kan ha fel.

Vi har haft en toppenhelg med första advent, julmarkanad och ugglespaning på Skansen, pysslat i massor och nu när jag får pilla på datorn igen så tänker jag bombardera er som fortfarande finns kvar här med mitt pyssel.

Först ut är adventsljusstaken...

Vit trälåda, block/gilleljus, grön mossa, hjärtan, zinksiffror.

Nu blir det bloggtime igen, har varit trött och seg och inte haft lust alls, men nu är jag på G igen kära läsare som troget tittat in trots att jag inga inlägg bjudit på, kram till er.
Igår köpte jag säsongens första tulpaner, love them. Sonen är äntligen på lekis efter segaste förkylningsviruset och själv håller jag som mest på med mitt superhemliga projekt (vilket jag inte alls får prata om). Jag dokumenterar i alla fall det hela så ni kommer att få se vad det är så småningom.

Idag känner jag mig pigg (äntligen, har varit så trött i mörkret), nöjd, glad och redo att ta tag i sådant som ska tas tag i. Hur är läget hos er då?

Dagens vaccinationskupp gick alldeles strålande, jag blev vaccinerad och någon vidare kontoll gjordes inte om huruvida jag var vårdpersonal eller inte och jag är så nöjd över att jag lyckades snika till mig en spruta.

Väl hemma denna kväll förvisades pumpan från förra helgen ut till balkongen bara för att den stinker riktigt illa, sonen är sur, försvarar sin pumpa och tycker att jag är taskig som säger att den oranga glada pumpan luktar sur rutten rumpa.

Och så blev Fredagsmiddagen denna kväll en hit, potatisbakelse med västerbottenost och fylld fläskfilé. Annars är allt på bättringsvägen, förutom älskade morfar, drick lite vatten nu kära du så klarar du dig ett tag till.
Kram alla goa, ta vara på livet...