Desperata Hemmafrun

Snart har tio dagar gått och i morgon är det dags för min mamma att åka hem, synd att det är en sådan lång bit mellan oss, om det var närmare skulle vi kunna träffas oftare men inte så länge på en och samma gång. Sonen har varit helnöjd, inte släppt henne många minuter och jag gissar att hon kommer att pusta ut en aning när hon kommer hem.

Men till påsken kommer vi nog att ses igen...