styrka
Jag hade turen en gång att lära känna en mycket liten man, han satt i rullstol och hade ofta svårt att andas. Den mannen hade inga stora starka muskler att skryta med men han var och är en av de starkaste människor jag någonsin mött.
För honom fanns inga hinder, han reste runt hela världen, hade många vänner och njöt av livet så fort han bara kunde. Han var en glädjespridare och besatt så mycket styrka och livskraft att det inte gick annat än att vara imponerad. Till slut orkade hans kropp inte mer och fysiskt finns han inte kvar hos oss längre. Men när jag tycker att livet känns tungt och motigt, när jag känner hopplösheten banka på min dörr, då tänker jag på just den mannen. Och minnet av honom ger mig styrka och kraft och så kommer det alltid att vara...
Styrka är denna veckas tisdagstema. Hoppsan denna övergång blir svår, men den bild jag väljer att visa hur som haver är en liten burk med mycket styrka. En favoritkrydda som jag använder i det mesta.
Man ska inte mäta styrka efter förpackning, utseende eller skal, de flesta är starkare än vi tror.
Ha en fin dag alla ni...
Bild: Tagen denna morgon, av mig så klart
Oh, ja det där är verkligen styrka i liten förpackning. ;D
Starkt å gott, vid lagom dosering!
Vilka kloka ord! Livet blir vad man gör det till och oftast är människor så mycket starkare än vad man någonsin kan ana!
Missa inte chansen att vinna en jättefin löpare från Nordljus på min blogg!
Väldigt tänkvärda ord.
Sambal Oelek är en favorit här också - starkt ska det vara ;)
Mycket tankvärt! Dessutom var burken ett bra val, det räcker med lite, lite på tungan för att få det att hetta till...
ja du den där är det verkligen kraft och styrka i:-)
Vilken fin historia du bidrar med, och så sant! Styrka sitter verkligen inte i storleken!
Annars har du tolkat temat som jag, fast jag valde en snarlik variant...
Den var stark, onekligen! :)
// Mi.
Vilken bra tolkning, man bedöms ofta efter storleken
Ja, här behövs ingen större mängd för att känna av den styrkan i den lilla burken. men så gott det är. Använder den själv ofta, många gånger i smyg för annars kan det klagas från övriga familjemedlemmar. (råkade väl ta så det passade min smak en gång)
Fina ord du skrev om den lille mannen i rullstol. Så är det ju, de som man kan anse har det illa, värre än en själv, kan stärka och glädja andra, kke utan att ens veta om det. De är sådana bara.
Kram Erika
Alla: Å tack för alla kommentarer:))))
